Eutrofieringen är Östersjöns största problem

Eutrofiering (övergödning) är det största och synligaste miljöproblemet i Östersjön där Finska viken är den mest eutrofierade bassängen. Trots att de eutrofierande näringsutsläppen har minskat på sistone har de synliga tecknen på eutrofieringen – såsom algblomning, grumligt vatten, slemmiga stränder och syrefattiga bottenområden – fortsatt att plåga Östersjön. Följderna av klimatförändringen kommer enligt prognoserna att påskynda eutrofieringen i Östersjön.

Näringsämnen får algerna att växa

Eutrofieringen orsakas av utsläpp av kväve och fosfor som när tillväxten av alger och stora vattenväxter. Blågrönalgerna (cyanobakterier) är särskilt beroende av fosfor. Kväve och fosfor kommer ut i havet till exempel med kommunala avloppsvatten och med regnvatten från åkrarna. Genom luftnedfall hamnar också en del av kväveutsläppen från trafiken i Östersjön. Jordbruket står för en betydande del av Finlands näringsutsläpp: omkring en tredjedel av kvävebelastningen och nästan hälften av fosforbelastningen.

Syrefattiga bottenområden

Riklig förekomst av mikroalger, eller växtplankton (fytoplankton), i ytvattnet leder till syrebrist i det bottennära vattnet. De döda algerna sjunker till bottnen där de bryts ner, vilket förbrukar syre. Vid syrebrist börjar nedbrytningsprocessen producera giftigt svavelväte som dödar de bottenlevande organismerna i området. Dessutom frigörs fosfor som lagrats i havsbottnen. Detta kallas för intern belastning på havet. Om vattnet rörs om kraftigt, kan den upplösta fosforn stiga upp till ytskiktet vilket främjar uppkomsten av riklig algblomning. 

Livsmiljöerna förändras

Rikligt med näringsämnen i vattnet gynnar inte bara de mikroskopiska algerna utan också tillväxten av ettåriga trådformiga alger på strandstenarna och klipporna. Trådalgerna har blivit vanligare och kväver mångåriga alger, till exempel blåstång, som spelar en viktig roll i Östersjöns ekosystem. Blåstången bildar tät vegetation i strandvattnen, vilka fungerar som lekplats och tryggt område för ynglen för bl.a. många ekonomiskt viktiga fiskarter. 

Eutrofieringen har vittgående följder

Eutrofieringen ändrar på livet i Östersjön. Den påverkar också bestånden av ekonomiskt viktiga fiskarter, för att inte tala om de negativa följderna för till exempel turismen. För att kunna minska på utsläppen måste alla länderna runt Östersjön utan dröjsmål börja samarbeta och sätta in konkreta åtgärder.